Search

> ##### Nya forskningsrön stödjer tidigare teorier om pyramidbyggena. Satellitbilder och sedimentanalys har hittat en sedan länge igenslammad flodgren som pyramiderna är byggda längs. > > ###Vad har hänt? > > Frågan om hur pyramiderna byggdes har länge gäckat forskare. Nu kan en forskargrupp från universitetet i Wilmington, North Carolina, USA, ha knäckt gåtan kring hur 31 pyramider i Egypten kunde byggas – hur den enorma mängden material kunde transporteras till platserna. > > En tidigare teori som arkeologerna trott på har varit att det måste ha funnits ett vattendrag eller en flod i närheten av pyramiderna där de stora mängderna material kunde transporteras. Och det är just det, en sedan länge försvunnen flodgren, som forskarna nu har hittat. > > – Ingen var säker på platsen, formen, storleken eller närheten av den här vattenvägen till platserna där pyramiderna finns. Vår forskning presenterar den första kartan över en av de viktigaste antika grenarna av Nilen som binder samman till de största pyramidfälten i Egypten, säger studiens huvudförfattare Eman Ghoneim i ett pressmeddelande. > > Den nya studien har publicerats i tidskriften Communcations Earth and Environment. > >> ! > > ### Hur hittades flodgrenen? > > Pyramiderna mellan Giza och Lisht i Egypten byggdes över en tusenårsperiod med start för runt 4 700 år sedan. Analyser av sediment har tidigare pekat på att Nilen haft flera grenar men att en sådan flodgren sträckt sig förbi pyramiderna har tidigare inte kunnat bekräftas. > > Forskarna undersökte i det här fallet radarbilder tagna av satelliter samt analyserade sediment. Även geofysiska undersökningstekniker så som georadar och elektromagnetisk tomografi av området användes för att hitta den sedan länge försvunna flodgrenen. > > De har valt att kalla flodgrenen Ahramat som betyder pyramid på arabiska. Ahramat var runt 64 km lång och 200 till 700 m bred. > > Flodgrenen har torkat ut och finns inte kvar i dag. Forskningsgruppen tror att det är på grund av en torka som började för runt 4 200 år sedan och inblåst sand över åren. > ### Hur kan en flodgren förklara pyramiderna? > > Platserna där de stora konstruktionerna byggdes var helt enkelt lättillgängliga från den 64 km långa flodgrenen. Och längs Ahramat kunde de stora stenblocket som utgör pyramiderna transporteras. > > – Vår forskning visar också att många av pyramiderna i studieområdet har en ceremoniell upphöjd gångväg som löper vinkelrätt mot Ahramat-grenen och slutar direkt på dess flodstrand, säger Eman Ghoneim till CNN. > > Enligt studien är det också möjligt att flera ännu oupptäckta tempel finns begravda under sanden längs med den nyupptäckta flodgrenen.

#samhälle #pyramid #satellitbilder #arkeologi

> ##### Stålverk 80 skulle ge extra skjuts åt Norrbotten, skapa mängder med nya arbetstillfällen och öka förädlingen av de svenska järnmalmerna. Men på två år gick projektet från beslutad statlig jättesatsning till nedläggning. > > Den sista torsdagen i februari 1976 får industriminister Rune Johansson ett oväntat besked. John-Olof Edström, vd för statliga stålföretaget NJA och ansvarig för jättesatsningen Stålverk 80, meddelar att han omedelbart avgår i protest. Han anser att Statsföretag inte gett nödvändiga kapitaltillskott och att man får betala för mycket för malmen från det statliga systerföretaget LKAB. > > »Det märkliga är att NJA har bildats för att det ligger nära malmfälten och så blir malmen i stället dyrare«, säger Edström i en intervju i Dagens Nyheter. > > Några få månader senare, på hösten samma år, beslutade NJA:s styrelse att skjuta det gigantiska projektet på framtiden. I själva verket blev det aldrig förverkligat. > ### Planen: förädling av LKAB-malm > > Stålverk 80 var en planerad utbyggnad av Norrbottens Järnverk, NJA, i Luleå. Det nya stålverket skulle förädla LKAB-malm till ämnen som skulle säljas till valsverk både i och utanför Sverige. För det behövdes nya masugnar, syrgaskonvertrar, en storskalig stränggjutningsanläggning och mer därtill. Beslutet att genomföra Stålverk 80 hade fattats av riksdagen i maj 1974. > >> ! >> Olof Palme presenterar utbyggnaden av NJA under en presskonferens i Luleå juni 1974. ROGER TILLBERG/TT > > Regeringen uppskattade kostnaden för projektet under byggtiden till 4,6 miljarder kronor. Staten skulle stå för runt hälften, resten tas upp på lånemarknaden. NJA:s ledning räknade med att den enorma satsningen skulle gå ihop inom åtta år efter det att den första nya masugnen tagits i bruk. > > Stålverk 80 har kallats för det sista utopiska socialdemokratiska projektet och i efterhand setts som ett led i politiskt spel om makten i det röda Norrbotten. Men Socialdemokraterna var långt ifrån ensamma om visionen. I riksdagen röstade alla partier utom Moderaterna för satsningen. De moderata invändningarna gällde heller inte planerna på det nya stålverket i sig, utan att även privata företag borde få vara med som ägare i projektet. > ### Motstånd från LKAB > > Ett fullt utbyggt Stålverk 80 skulle använda runt sex miljoner ton järnmalm om året. Därmed skulle NJA sammanlagt förbruka ungefär en fjärdedel av LKAB:s hela årsproduktion. Idén att bygga ett ämnesstålverk för att öka den svenska förädlingen av Norrbottensmalmen hade först väckts av Sandviks före detta vd Wilhelm Haglund. Denne var även NJA:s vice styrelseordförande i slutet av 1960-talet. Samtidigt mötte hans tankar motstånd från den tänkta samarbetspartnern LKAB. Dess ledning ville i första hand värna om sina kunder på den europeiska kontinenten. > > På sätt och vis kan man säga att Stålverk 80-planerna påminner om hur själva NJA en gång kom till. Initiativet kom från den socialdemokratiska ministern Gustav Möller hösten 1939. Det nya statliga järnverket skulle förse de mellansvenska stålverken med tackjärn i en tid när kriget hotade med avspärrningar. Liksom på flera andra håll i Sverige använde NJA elektromasugnar. Genom att värma ugnarna med elektricitet kunde behovet av importerat koks hållas nere. > > När kriget var över byggdes NJA efter hand ut till ett integrerat verk med egen stålframställning och valsverk. Kapaciteten expanderade när elektromasugnarna fick sällskap av en konventionell masugn som köptes begagnad från vad som en gång varit Hermann Göring Werke i Tyskland. > ### Föråldrad teknik och dålig lönsamhet > > I slutet av 1960-talet var expansionsperioden över. Då var NJA ett företag med dålig lönsamhet, slitna anläggningar och delvis föråldrad teknik. Men med en ny ledning kom också en ny framtidstro till företaget. Mitt i sommaren 1970 tillträdde John-Olof Edström som vd. Han hade rekryterats från Sandviken, där han tidigare varit vice vd under Wilhelm Haglund. > > Redan samma höst drog Edström upp ett program med nyinvesteringar på sammanlagt över en halv miljard kronor i dåtidens penningvärde. I det ingick en ny större masugn, en modern syrgaskonverter i stålverket och mycket mer. De nya investeringarna trefaldigade NJA:s råjärnskapacitet. > >> ! >> Flygbild 1976 över Svartön vid tänkta Stålverk 80. I bakgrunden syns den så kallade Playa Plannja och till höger cisternerna i oljehamnen Uddebo. Luleå kommuns stadsarkiv. Fotograf okänd. > >> ! >> Nutida bild av Luleå hamn som visar området vid Luleälvens mynning med malmhamn och fabriker. PATRIK ÖHMAN / SSAB > > För Edström och hans medarbetare var en ytterligare utbyggnad, snart känd som Stålverk 80, ett följdriktigt nästa steg. Grunddragen för den nya satsningen diskuterades fram av Edström och Haglund i början av 1973. > >Efter ytterligare utredningar presenterades planerna för allmänheten i juni samma år. Stålverket skulle i en första etapp producera fyra miljoner ämnen om året, för att sedan kunna byggas ut till det dubbla. Uppmärksamheten blev stor, inte minst som det nu bara var ett par månader tills riksdagsvalet i september. > ### NJA följde japanskt exempel > > Enligt Sören Hedman, långvarig fackordförande för Metall i Luleå, inspirerades utformningen av Stålverk 80 av en japansk förebild: > > »Edström var på studiebesök hos ett stålföretag i Japan som precis hade byggt ett så stort stålverk som det skissades upp i Luleå. Där hade de fyllt ut en ö i havet med ny mark och byggt upp ett stålverk med kapaciteten 8 miljoner ton«, säger Hedman i en bok om Metallklubbens historia. > >> ! >> Norrbottens landshövding Ragnar Lassinantti. Roger Tillberg/TT > > NJA följde det japanska exemplet. De nya anläggningarna skulle rymmas på en ny industritomt, en invallad och utfylld fjärd vid Luleälvens utlopp. 1975 togs det första spadtaget till Stålverk 80 av Edström tillsammans med landshövdingen Ragnar Lassinantti och ministern Anna-Greta Leijon. Samtidigt hade Edström och hans medarbetare redan börjat sälja in den kommande produktionen och fått framtidskontrakt, ”letters of intent”, med både inhemska och utländska valsverk, bland annat Thyssen och Krupp. > > I sitt anförande inför riksdagsbeslutet hade Rune Johansson påpekat att världskonsumtionen av stål sedan länge ökat med sex procent per år, en ökning som 1973 hade stigit ända till tio procent. Framtiden verkade ljus. > ### Växande motsättningar och oljekris > > Ändå växte snart motsättningarna mellan NJA-toppen och Statsföretags vd Per Sköld samt LKAB:s ledning till den konflikt som ledde till Edströms plötsliga avgång. Samtidigt kom rapporter om kraftigt ökade kostnader för projektet. > > Men det var en annan utveckling som helt kullkastade NJA:s utbyggnadsplaner. En utveckling som påverkade hela världens stålindustri på ett sätt som få förutsett. Ändå fanns tidiga varningstecken: > >> ! >> Slaggtipp på det som blev Svenskt Stål AB, SSAB, i Luleå. PONTUS WIKSTRÖM / SSAB > > Samma dag som riksdagen beslutade om starten för Stålverk 80-projektet, var nästa punkt på dagordningen extra stöd till den svenska varvsindustrin. Oljekrisen 1973 hade lett till minskat behov av tankfartyg. Snart var hela varvsnäringen i djup kris, vilket i sin tur minskade skeppsbyggarnas efterfrågan på stål. > > Annan efterfrågan på stål planade ut eftersom mycket av industriländernas infrastruktur redan var utbyggd. Inte nog med det, ny teknik, framför allt stränggjutning, gav bättre utbyte och mindre spill i stålverken, men krävde samtidigt större investeringar än traditionella metoder. > ### Slutet för Stålverk 80 > > Den snabba tillväxten inom världens stålindustri var bruten för lång tid, förbrukningen stagnerade på ungefär samma nivå ända till slutet av 1990-talet. Mängder av arbetstillfällen i stålindustrin försvann, samtidigt som branschen formades om genom fusioner och nedläggningar. > > I Sverige räddades de konkursmässiga Domnarvets Jernverk och Oxelösunds Järnverk genom att med statens hjälp tillsammans med NJA föras in i det nybildade Svenskt Stål AB, SSAB. En koncern som i viss mån förverkligade de ursprungliga Stålverk 80-idéerna, fast i mycket mindre skala. Domnarvets metallurgi lades ner, och sedan dess försörjs dess valsverk med ämnen från SSAB i Luleå.

#industri #topp #stålindustri #stålverk #lkab #sverige #stål

> ##### Den 26 mars 2024 byggde Volvo sin sista dieselbil. Med det avslutades en 45 år lång historia. Här sammanfattar vi utvecklingen i en tidslinje, med start 1978. > > Året 1978 var ett omvälvande år. Dels var det året då prideflaggan kom till och dels var det hösten som Sveriges hittills mest framgångsrika Formel1-förare, Ronnie Peterson omkom. Men det var även året som världens första sexcylindriga dieselmotor i en personbil introducerades. Och detta i en Volvo. > > Följ med på en genomgång av Volvos 45-åriga dieselhistoria, från 1979 till 2024. > ### 1978: Volvos först diesel är en världsnyhet > >> ! >> Volvo 244 GL D6 Volvo Cars > >Hösten 1978 lanserade Volvo för första gången en bil med dieselmotor från fabrik. Motorn fanns med som en del i modellprogram 1979 och av kostnadsskäl var den utvecklad tillsammans med Volkswagen. > > Motorfamiljen utvecklades i flera versioner med fyra-, fem- och sex cylindrar varav Volvo hade ensamrätt på att använda den sistnämnda. > > Motorn, kallad D24, var en världsnyhet då det var den första sexcylindriga dieselmotorn i en personvagn. Storleksmässigt var motorn på 2 383 kubik och effekten man kunde få ur den var på 82 hästkrafter. > > De svenskar som ville köra på diesel hade alternativen 244 GL och 245 GL att välja på. Bakpå bilen återfanns tillägget D6 som visade att man körde den sexcylindriga. > > ### 1984: Renaultdiesel under huven > >> ! >> Volvo 360 GLE > >När Volvo breddar motorutbudet i sin 300-serie tar en Renault-utvecklad dieselmotor plats under huven. > > Serien, som introducerades på 70-talet och som utvecklade sav gamla DAF-gänget, hade för modellår 84 två nyheter. Det ena var sedanmodellen och det andra var dieselpjäsen D16. > ### 2001: Första egenutvecklade dieselmotorerna > >> ! >> Efter millennieskiftet lanserade Volvo sin första egenutvecklade dieselmotor. Volvo Cars > > Efter över 20 år med dieselmotorer i sina modeller är det äntligen dags för Volvo att ”ta hem” dieseln. Då lanserar tillverkaren sina första egenutvecklade motorer. Insikten nu är att det är ”en ren överlevnadsfråga” att kunna erbjuda en bra diesel i Europa. > > De nya motorerna tar plats i modeller S80, V70 och S60 och tillverkningen ska ske i Skövde där man investerar 200 miljoner för den nya produktionslinjen. Runt 50 000 dieslar räknar man med att bygga, skriver Ny Teknik då. > > ### 2004: Första Volvo-dieseln under halvlitern > >> ! >> S40 med dieselmotor och manuell växellåda var första ”halvlitersbilen” för Volvo Volvo Cars > > Till modellår 2004 breddar Volvo sitt motorprogram för S40/V50. Nytt är att de går att få med 1,6-liters dieselmotor och kombinerar man denna med en manuell låda i S40 innebär det en rekordsnål Volvo. J > > ajamensan, i dessa fall går det officiellt att köra bilen på 0,49 l/mil. > ### 2005: Ny generation dieselmotorer > > Efter fyra år i tjänst kommer en ny serie femcylindriga dieselmotorer. Det nya är att man har bytt turboaggregat samt vidareutvecklat insprutningssystemen. Partikelfilter är standard och motorerna uppfyller nu Euro 4. En nog så viktig sak för konsumenter är att de tekniska förändringarna innebär att serviceintervallet förlängts avsevärt. > ### 2009: Nya dieslar ”bäst i klassen” > >> ! >> Volvo V50 D5 Volvo Cars > > Nu är det dags igen med två nyutvecklade dieselmotorer. Båda är femcylindriga turbodieslar där 2,4D är insteget med 175 hästkrafter och 420 Nm och D5 har dubbelturbo och 205 hk med 420 Nm. > > Själv skriver Volvo att det enda motorerna delar med föregående generation är D5-beteckningen. Tekniska lösningar som lyfts fram är sekventiell dubbelturbo, keramiska glödstift och piezoelektriska bränslespridare. > >Allt sammantaget innebär det att modellen S80 kan köras till 0,62 l/mil och med ett utsläpp på 164 g CO2/km. Det här gjorde att Volvo ansåg att de kunde göra anspråk på titeln ”bäst i klassen”. > ### 2012: Första diesel-laddhybriden > >> ! >> Volvo laddhybrid Volvo Cars > > 2012 kom Volvo med en världsnyhet. Tillverkaren kombinerade batterier och elmotor med en dieselmotor. Maxeffekten skrevs till 215 + 70 hästkrafter och vridmomentet låg på 600 Nm. > > Enligt den dåvarande körcykeln skulle bilen få en förbrukning på 0,18 l/mil. Det var tillräckligt för att modellen skulle anses vara kandidat som årets miljöbil vid bilsalongen i New York. > > ### 2013: I-art > >> ! >> I-Art Volvo Cars > > När den nya motorgenerationen Driv-e lanseras introducerar Volvo en ny teknik de menar är världsledande. Denna kallades för ”i-Art” (det var på den tiden alla företag namngav sina innovationer à la Apple) och det nya var att motorerna genom återkoppling av trycket i samtliga bränslespridare kunder anpassa insprutningen i var och en av cylindrarna. > > – Man kan beskriva vår ökning av trycket till exceptionella 2 500 bar tillsammans med införandet av I-Art som nästa steg i en revolution för dieselmotorer. Det är ett genombrott som kan jämföras med när vi uppfann lambdasonden för katalysatorn 1976. Ytterligare en unik uppfinning för personbilar från Volvo, säger Derek Crabb, som då ansvarade för drivlineutvecklingen. > ### 2018: Avtrappningen – ”Vår framtid är elektrisk” > > När den nya generationen av S60 lanseras 2018 är en av nyheterna är att det blir den första Volvon på länge som inte kommer kunna fås med dieselmotor. Ett beslut som dåvarande chefen, Håkan Samuelsson kommenterar: > > – Vår framtid är elektrisk och vi kommer inte längre att utveckla en ny generation dieselmotorer. > > Beslutet är kaxigt, inte minst med tanke på att diesel utgör majoriteten av försäljningen i Europa vid den här tiden. > ### 2023: ”End of diesel” > > Ett steg i linje med den lanserade målsättningen. På Climate Week hösten 2023 meddelar Volvo att man kommer sluta tillverka dieselbilar i början av 2024. Volvo Cars är den första traditionella tillverkare som tar beslutet och vd Jim Rowan uttrycker förhoppningar om att andra ska följa efter. > ### 2024: Sista dieselbilen byggd > >> ! >> Volvo Cars sista dieselbil, en XC90 B5, rullar av bandet på Torslandafabriken 26 mars 2024. Volvo Cars > > 26 mars rullar den sista Volvobilen med en dieselmotor i ut från fabriken. Bilen, en XC90 B5, åker direkt från Torslandafabriken till museum.

#industri #volvo-cars #bilar #elbilar #diesel