Search
VPN-guide: SweClockers favorittjänster under lupp
Vi har jämfört 5 VPN-tjänster som rekommenderas av SweClockers medlemmar – vilken passar dig bäst?
Annonsblockeraren Ublock Origin slutar fungera i Chrome
Övergången från Manifest v2 till v3 gör att Ublock förlorar kontroll över webbläsarfunktioner.
> ##### Övergången från Manifest v2 till v3 gör att Ublock förlorar kontroll över webbläsarfunktioner. > > Google Chrome har börjat varna användare av Ublock Origin om att annonsblockeraren snart kan komma att sluta fungera i webbläsaren, skriver Bleeping Computer. > > Detta beror på att Google övergår från den äldre tilläggsarkitekturen Manifest v2 (MV2) till Manifest v3 (MV3). Eftersom Ublock Origin är byggt på Manifest v2-standarden, kommer det inte längre att fungera med Chrome. > >> ! >> Meddelandet i chrome://extensions/ som visas för Ublock Origin och andra tillägg som använder MV2. > > Under en övergångsperiod kommer det att vara möjligt att återaktivera MV2-tillägg, men så småningom kommer användare att behöva leta efter andra alternativ, som Ublock Origin Lite – en förenklad version av Ublock Origin som är kompatibel med MV3. > > MV3 införs i Chrome med säkerhet och användarintegritet som centrala fokusområden. Samtidigt medför det tekniska begränsningar som påverkar hur tillägg kan blockera annonser och hantera webbinnehåll. Detta innebär att tillägg som Ublock Origin, som behöver mer kontroll över webbläsarens funktioner, inte längre kan erbjuda samma funktionalitet. > > Övergången till MV3-standarden kommer att ske gradvis under de kommande månaderna, med målet att den ska vara helt implementerad i början av 2025.
#ublock #chrome
Krönika: Kabel-TV suger och streaming är på väg dit med
När streamingtjänsterna blir mer och mer som kabel-TV överväger Edin att säga upp sina prenumerationer.
> ##### När streamingtjänsterna blir mer och mer som kabel-TV överväger Edin att säga upp sina prenumerationer. > > Först började streamingtjänsterna höja priserna på sina abonnemang, sedan började de satsa på reklamfinansierade alternativ. Nu pratar de om att minska produktionen av originalinnehåll, satsa mer på sändningsrättigheter för sport och billigare produktioner som, enligt Amazons Mike Hopkins, ska få oss att berätta om dem för våra vänner, eftersom stora produktioner som The Boys tydligen inte har lyckats med det. > >> ! >> Edin Jusovic är nyhetsredaktör på SweClockers och beskriver sig som en ung nörd som är ny i branschen. Han gillar att lära sig nya saker och berätta historier. Samt försöka övertala så många som möjligt att spela Brawlhalla eller Half-Life Deathmatch. > >> ### Jag ska uttrycka mig enkelt: kabel-TV suger. > > Helt plötsligt börjar streamingtjänsterna, som en gång i tiden dödade behovet för kabel-TV, efterlikna kabel-TV. Än så länge har Sverige skonats från reklamabonnemang och löjligt dyra paket som klumpar ihop flera streamingtjänster – med vissa tjänster som jag inte ens vill ha. Tyvärr är det en fråga om "när" det kommer till oss snarare än "om". > > Om du har läst min tidigare krönika om hur moderna streamingtjänster får mig att sakna tablå-TV skulle du nog tro att jag välkomnar denna förändring, men så är inte fallet. Jag har alltid uppskattat friheten som streamingtjänster erbjuder. Frihet från reklamavbrott, från att abonnera på ett dussin kanaler som jag inte vill titta på, och framför allt friheten att titta på exakt det som intresserar mig. > > Det är en verklighet som sakta försvinner, när reklamfria abonnemang blir dyrare, rättigheterna för kvalitativ underhållning är svårare att hålla kvar och realityprogrammen blir fler. Dels har jag inte råd och dels blir det mer skräpinnehåll, så pass att hela fördelen med tjänsten försvinner. > > Jag ska uttrycka mig enkelt: kabel-TV suger. Jag minns när jag var tio år gammal och min pappa kämpade för att få igång en tv-box och sedan krigade med kundtjänsten för att vi inte skulle betala för ett paket med 20 kanaler vi inte ville titta på. En sak som jag ändå ska ge kabel-TV är att det fanns rätt många kanaler som inte hade några reklamavbrott, vilket streamingtjänster verkar jobba emot. > >> ! >> "På ditt lokala kabelbolag så är kunden alltid vår bitch." sades i ett South Park-avsnitt för många år sedan och kan lika gärna appliceras på streamingtjänster snart. > > En gång i tiden behövde jag bara Sexan och Fyran för att kolla på Champions League. Sedan behövde jag C More, sedan TV4 Play, nu måste jag vända mig till Viaplay – och dessutom det dyraste paketet. Sorry, men jag älskar inte fotboll tillräckligt mycket för att bränna 700 kronor i månaden på det. > > Med tanke på hur mycket Viaplay förändrat sin tjänst den senaste tiden är det nog en tidsfråga innan rättigheterna snart hamnar någon annanstans. Då måste jag åter igen säga upp en streamingtjänst för att prenumerera på en annan. Börjar lika försäkringsbranschen där jag redan gör byråkratisk parkour för att inte bli blåst. > ### Dåliga tjänster ryker > > Kanske ska jag göra som min kollega Calle och övergå till blu ray. Eller att jag bara kollar på filmer på bio, vilket ändå är mitt favoritsätt att se film. Det är dyrare i stunden, men som konsument behåller jag friheten att titta på precis det jag vill när jag vill, och dessutom utan några störande reklamavbrott. > > Om jag måste börja betala mer för tjänster jag inte vill ha, som producerar material jag inte tittar på och samtidigt inte kan garantera att programmen de har rättigheterna för stannar hos dem, är i alla fall en sak säker: streamingtjänsterna kommer inte att ha mig som kund i framtiden. Mina pengar kan spenderas bättre någon annanstans. > >> Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
#krönika
Microsoft: Därför ska du inte använda lokalt konto
I en ny supportguide förklarar Windows-utvecklare varför det är bättre att använda ett Microsoft-konto.
> ##### I en ny supportguide förklarar Windows-utvecklare varför det är bättre att använda ett Microsoft-konto. > > Microsoft har i många år gjort sitt bästa för att få så få Windowsanvändare som möjligt att använda lokala konton, och istället använda ett Microsoft-konto. Trots att företaget så länge har sjungit Microsoft-kontonas lov har det först nu publicerat en guide som både förklarar hur användare kan byta mellan de två kontotyperna och varför det – enligt företaget – är bättre att välja Microsoft-konto. > > Guiden visar alltså båda vägarna: Från Microsoft-konto till lokalt konto och tvärt om. Microsoft-kontonas fördelar är enligt företaget bland annat att inställningar och filer kan synka mellan olika enheter, och att användare inte behöver logga in igen på samma konto för att komma åt till exempel Microsoft 365-prenumerationer och Onedrive. > > Den nya guiden är del av en större satsning där Microsoft även har publicerat guider till nycklar, TPM och VBS-baserad säkerhet samt lösenordsfri inloggning till Microsoft-konton. > > Även om det är enkelt att följa Microsofts guide och byta från Microsoft-konto till lokalt konto kvarstår det faktum att det är rejält krångligt att skapa det första adminkontot på en ny dator eller efter ominstallation av Windows som lokalt konto.
#microsoft #windows
Discord ändrar design – vill få tillbaka spelfokuset
Ändringarna ska göra Discord till en mer nischad plats för att chatta om gaming.
> ##### Ändringarna ska göra Discord till en mer nischad plats för att chatta om gaming. > > Discords VD Jason Citron säger att bolaget ska stuva om upplevelsen i applikationen för att bli mer gaming-fokuserad. Sedan pandemin har Discord rört sig mot att bli en mer allmän chattapplikation, men nu vänder Discord och vill bli mer fokuserade på spel. > >> Vi lärt oss från våra användare om hur Discord kan bli ännu mer användbart och insett att vi måste flytta vårt fokus från att vara en bred och communitybaserad chattapp till att bli en plats som hjälper människor att fördjupa vänskaper via spel och delade intressen. – Jason Citron. > > Ändringarna ska bland annat göra det enklare att komma åt dina vänner för att chatta i applikationen. Till exempel ändrades mobilapplikationen nyligen och visar nu servrar och direktmeddelanden på en gemensam plats. > > En annan prioritering är att fortsätta putsa på tekniken bakom röst- och textchattar samt streaming. Gällande streaming blir ett mål att förbättra videolatensen och dra ner på lagg. Discord ska även fortsätta att utveckla andra funktioner som Soundboard och den interna butiken. > > Citron nämner även att han vill erbjuda en plattformsoboeroende upplevelse genom att göra applikationen tillgänglig på fler enheter, liksom hur Playstation 5 fick stöd för applikationen förra året. Vilka fler enheter som kommer att få Discord-stöd återstår att se. > > Discord kommer att rulla ut design-ändringarna löpande under årets gång.
#discord
Piratkopieringar ökar i Norden – var fjärde person är pirat
Högre kostnader på streamingtjänster pekas ut som en av orsakerna.
> ##### Högre kostnader på streamingtjänster pekas ut som en av orsakerna. > > En ny rapport från Mediavision visar att piratkopiering i Norden växer. Den senaste månaden har totalt 5 miljoner människor mellan åldrarna 15 och 74 piratkopierat film, serier eller livesänd sport. Jämfört med förra året är det 400 000 fler människor som piratkopierat sin underhållning. > >> Piracy är fortsatt ett problem i Norden. Försämrad hushållsekonomi i kombination med generellt ökade priser på legala alternativ har sannolikt bidragit till att vi ser fortsatt tillväxt på det här området. – Natalia Borelius, analytiker på Mediavision. > > Ett annat uppmärksammat fenomen är framväxten av IPTV-tjänster som låter dig se filmer, serier och sport via illegala tv-kanaler. Mediavision uppskattar att runt 1.3 miljoner nordiska hushåll prenumererar på IPTV-tjänster, vilket är en ökning med 16 procent från förra året. > > Antalet människor som piratkopierar i Norden är på den högsta nivån sedan 2016. Förra året noterade Mediavision att piratkopieringarna ökade allra mest i Sverige och stod på 25 procent, Natalia Borelius konstaterar att Sverige fortsätter att leda i piratkopieringar även i år. > > – Sverige har alltid legat högre än övriga Norden, den stora förändringen i beteende är Danmark som tidigare låg lägre än övriga, säger hon. > > Samtidigt noterade fjolårets rapport att medan piratkopieringar ökar ansluter sig fler till lagliga streamingtjänster. Under 2023 växte även antalet människor som delar streamingkonton till 3 miljoner i Norden. Mediavision räknar med att den siffran kommer att stiga när fler tjänster börjar rulla ut förbud mot lösenordsdelning senare i år.
#iptv #piracy #streaming
Cooler Master släpper flerfärgad kylpasta
Sätt mer färg på tillvaron inuti din dator, på en plats där ingen någonsin kommer att se den.
> ##### Sätt mer färg på tillvaron inuti din dator, på en plats där ingen någonsin kommer att se den. > > Det råder ingen brist på urval när det kommer till olika kylpastor, där dessa särskiljer sig med olika nivåer av viskositet och värmeledningsförmåga. Vissa tillverkare har valt att sticka ut på lite mer exotiska vis, där det exempelvis finns en japansk variant med doft av äpple. Nu satsar Cooler Master på en mer färgsprakande lösning med sin nya kylpasta Cryofuze 5. > >> ! >> Cooler Master tar RGB-konceptet till nya platser i din dator. > > Nykomlingen bygger vidare på företagets produkt Cryofuze Violet, vilket är en kylpasta som kommer i kulören lila. Cryofuze 5 erbjuds istället i hela sex olika färger: röd, grön, blå, gul, vit och svart. Enligt bolaget är pastan icke-elektriskt ledande och har en "anhygroskopisk sammansättning" för lättare applicerering och borttagning. Vidare talar specifikationerna om en värmeledningsförmånga om 12,6 W/mk, vilket är jämförbart med många av de bättre kylpastorna på marknaden idag. > > Cryofuze 5 levereras med en rengöringslapp för borttagning av gammal kylpasta samt en spatel för att applicera den nya. Produkten har ännu inte dykt upp på den europeiska marknaden, men baserat på priser från asiatiska återförsäljare bör priset landa på cirka 100 kronor inklusive moms.
#cooler-master
Året var 2002 – Nvidia tappar bollen och ATI plockar upp den
För över 20 år sedan gjorde Nvidia ett gigantiskt snedsteg och lämnade öppet mål för ATI att ta en dominerande position på grafikkortsmarknaden med Radeon...
> ##### För över 20 år sedan gjorde Nvidia ett gigantiskt snedsteg och lämnade öppet mål för ATI att ta en dominerande position på grafikkortsmarknaden med Radeon 9700 Pro. > > Vår resa genom tiden för att fira SweClockers 25-årsjubileum fortsätter och för denna del tänkte jag återvända till grafikkortens härliga värld. Den andra halvan av år 2002 var nämligen en väldigt spännande period, då en felsatsning från marknadens ledande aktör Nvidia lämnade en öppning för rivalen ATI att segla upp till toppen med grafikkortet Radeon 9700 Pro – en modell som på allvar cementerade bolaget som en kraft att räkna med i grafikkortsmarknadens översta segment. > ### 3dfx går i graven och ATI tar över stafettpinnen som Nvidias rival > > I vanlig ordning behöver vi måla upp en bild hur marknaden såg ut vid den här tiden, och ett bra avstamp är att börja vid vår första del i denna artikelserie som täckte Nvidias lansering av det första Geforce-kortet år 1999. I slutet av 1990-talet var Nvidias främsta konkurrent Voodoo-makarna 3dfx, men detta skulle snabbt komma att ändras efter millenieskiftet. Under år 2000 hamnade nämligen 3dfx i allvarlig ekonomisk kris, till den grad att de blev tvungna att lägga ned verksamheten. > >> ! >> Voodoo 5 5500 var det sista kortet som massproducerades av 3dfx. Bildkälla: Konstantin Lanzet (CC BY-SA 3.0) > > Spillrorna av 3dfx såldes av till Nvidia medan de anställda hamnade hos dels det sistnämnda bolaget men också andra grafikkortstillverkare som kanadensiska ATI. Med 3dfx borta ur leken fortsatte Nvidias moment att öka på grafikkortsmarknaden, där det första Geforce-kortet följdes upp av Geforce 2 GTS, Geforce 2 Ultra, Geforce 3 och Geforce 3 Ti 500. På den tiden gick utvecklingen i en rasande takt, där det i praktiken endast var ett halvår mellan släppen. > > Medan Nvidia hade en ledande position vid denna tid var de dock långt ifrån ensamma på grafikkortsmarknaden. Hålet efter 3dfx fylldes nämligen snabbt upp av ATI, vilka tog en aggressiv position med siktet inställda på det gröna laget. Det första steget var att tvätta bort stämpeln från 1990-talets halvljumma Rage-serie med det första Radeon-kortet som lanserades år 2000, vilket bjöd på formidabelt motstånd mot Geforce 2 GTS – med vissa drivrutinshämmande undantag. > >> ! >> Grafikkretsen R100 tog plats i det första Radeon-kortet. > > ATI släppte flertalet varianter av Radeon i varierande prestandasegment under det första året, och det blev tydligt att Nvidia kände av en viss press att bredda sitt sortiment av Geforce-kort för att möta olika plånboksstorlekar. I det absoluta toppsegmentet var dock Nvidia generellt starkast, där de dels var mer konsekventa med sina drivrutiner men också snabba med att svara med snabbare varianter av sina kort, likt Geforce 2 Ultra som släpptes månaden efter det första Radeon-kortet. > > Under hösten år 2001 lanserade ATI andra generationens Radeon-kort med modellen Radeon 8500 i spetsen – ett kort som på pappret stod sig starkt mot inte bara mot Geforce 3 utan även Nvidias uppfräschade Titanium-kort. ATI:s förbannelse med opolerade drivrutiner slog dessvärre till även denna gång, vilket gjorde att kortet ofta presterande långt under förväntan. Drivrutinsläget förbättrades avsevärt senare under kortets livstid, men succén vid lanseringen uteblev. > >> ! >> Geforce 4 Ti 4600 erbjöd imponerande prestanda för sin tid. > > Det gjorde inte saken bättre heller att Nvidia i början av år 2002 släppte lös Geforce 4-familjen av grafikkort, vilka tog ovanligt stora kliv upp i prestanda. ATI låg återigen på efterkälke, men bolaget gav inte upp för det. De hade fortfarande förhoppningar om att kunna slå Nvidia i prestandatoppen, och för att uppnå detta hade de ett ess i rockärmen – en ny trupp riktigt duktiga ingenjörer från ett företag de förvärvat ett par år tidigare. > ### ArtX – förvärvet som förvandlade ATI till en ledande grafikkortstillverkare > > I början av år 2000 förvärvade ATI det amerikanska startup-bolaget ArtX, efter ett budkrig mot bland annat S3 och Nvidia. ArtX grundades några år tidigare av nyckelpersoner och ingenjörer som tidigare jobbat hos Silicon Graphics Inc, där många av dessa hade arbetat på grafikkretsen som användes i spelkonsolen Nintendo 64. Det kommer kanske därför inte som någon överraskning att ArtX första stora uppdrag blev att ta fram grafikdelen till Nintendos nästa spelmaskin – Gamecube. > >> ! >> AMD:s teknikchef Joe Macri som talade på SweClockers 20-årsfest var en del av ArtX-gänget. > > När bolaget förvärvades av ATI var de i sluttampen med att färdigställa grafikkretsen "Flipper" som skulle ta plats i Nintendos kommande spelkonsol, och därefter skulle de påbörja arbetet med det som skulle resultera i ett av de mest kritikerosade grafikkorten genom tiderna. ArtX hade inte bara ett välsvarvat ingenjörslag utan även ett rutinerat ledarskap, där det sistnämnda ganska snart tog nyckelpositioner inom ATI och började stöpa om bolagets organisation från insidan. > ### Nvidias felsatsning lämnar öppet mål till ATI > > Frukten av ArtX arbete skulle komma att se dagens ljus i augusti år 2002. Vid den tiden hade Nvidia fortfarande prestandakronan på grafikkortsmarknaden med Geforce 4-serien och väntades behålla denna med Geforce FX-familjen som skulle lanseras i samma tidsfönster som ATI:s nya skapelse. Med facit i hand blev så inte fallet, och Nvidias svar skulle komma att dröja till året efter. > > Nvidia hade nämligen höga ambitioner med grafikkretsen NV30 som skulle ta plats i nästa generations Geforce-kort, vars höga klockfrekvenser skulle kräva en helt ny tillverkningsprocess för att ro i hamn. Det rörde sig om den helt färska och obeprövade 130 nanometers-processen hos TSMC, vilken utlovades vara produktionsredo i god tid till lanseringen. Men som många vet går det inte alltid enligt planerna när en ny tillverkningsteknik ska sjösättas (Intel 10 nanometer, någon?). > > Grafikkretsen NV30 och Geforce FX-serien missade sitt lanseringsfönster – tillverkningsprocessen var helt enkelt inte tillräckligt mogen för storskalig produktion. Utrullningen flyttades initiellt till december år 2002, men det skulle komma att dröja tills februari år 2003 innan korten faktiskt landade på butikshyllorna. Detta lämnade ett guldläge för ATI att agera ostört i toppsegmentet om nu deras nya skapelse kunde leverera som utlovat. > >> ! >> Med Radeon 9700 tog ATI på sig ledartröjan på allvar. > > Den 19 augusti år 2002 visade ATI (och ingenjörstruppen från ArtX) att de inte bara kunde leverera ett snabbt grafikkort, utan även det snabbaste av sitt slag med råge. Tredje generationens Radeon-flaggskepp döptes till Radeon 9700 Pro och baserades kring den helt omstöpta grafikkretsen R300. Denna krets tillverkades på den åldrande, men mycket mogna, 150 nanometers-processen, vilket innebar att klockfrekvenserna var lägre än Nvidias kommande värsting. > > Låga klockfrekvenser till trots så producerade Radeon 9700 Pro bolagets hittills största prestandahopp vid ett generationsskifte. Modellen blev först med att introducera stöd för Microsofts grafikgränssnitt DirectX 9 och erbjöd prestanda som fullkomligt förintade Nvidias dåvarande flaggskepp Geforce 4 Ti 4600. Ännu mer överlägset blev kortet när kantutjämning och texturfiltrering användes, och i de fallen var det inte ovanligt att se dubblerad prestanda mot Nvidias värsting. > ### Geforce FX 5800 Ultra – en underpresterande lövblås > > Medan Nvidia var sena till matchen med sitt svar på Radeon 9700 Pro kunde man ändå tänka sig att bolaget skulle återta prestandatronen när kortet väl lanserades ett halvår senare. Intressant nog misslyckades de med detta, då Geforce FX 5800 Ultra presterade långt under förväntan. Arkitekturella snedsteg hos grafikkretsen NV30 ihop med en smal minnesbuss gjorde att kortet hade svårt att hävda sig mot ATI:s regerande toppkort. > >> ! >> Nvidias lövblås, även känt som Geforce FX 5800 Ultra. > > Ovanpå detta var gav de väldigt uppskruvade klockfrekvenserna hos grafikkretsen en oönskad bieffekt – extrem värmeutveckling. För att kontra detta var Geforce FX 5800 Ultra bestyckad med en minst sagt biffig kyllösning som tog två kortplatser i anspråk, vilket var extremt ovanligt vid den tiden. Denna kyllösning var helt galet högljudd under 3D-belastning, och många gav kortet det mindre smickrande smeknamnet "lövblåsen". > > För att göra situationen ännu värre för Nvidia satt inte ATI och rullade tummarna medan de väntade på att NV30 skulle lanseras. Under tiden förberedde de nämligen en finpolerad version av sin grafikkrets R300 i form av R350, vilken bjöd på högre klockfrekvenser och vissa arkitektoniska förbättringar. Denna tog plats i Radeon 9800 Pro ett par månader efter lanseringen av Geforce FX 5800 Ultra, och lät ATI behålla prestandakronan med god marginal ett helt år till. > ### Radeon 9700 Pro – ett av de mest ikoniska grafikkorten genom tiderna > > När det nu börjar bli dags att knyta ihop säcken på denna återblick tycker jag att det är intressant att dra några kopplingar till min tid jobbandes i datorbutik under denna era. Nvidias grafikkort utgjorde under ganska långa perioder den absolut största försäljningsvolymen, och då speciellt under Geforce 3- och Geforce 4-perioderna. Särskilt populära var mellanklassarna Geforce 3 Ti 200 och Geforce 4 Ti 4200, vilka erbjöd god prestanda för pengen. > >> ! >> Radeon 9800 Pro fick mig att lämna Geforce och Nvidia. > > Efter lanseringen av Radeon 9700 Pro skedde dock ett väldigt tydligt trendskifte. Folk slutade helt fråga efter Nvidia-kort och det kändes som att varenda entusiast ville lägga vantarna på ATI:s nya flaggskepp. Jag jobbade i en ganska liten butik, men vi måste ha sålt pallvis av Radeon 9700 Pro samt Radeon 9800 Pro vid den tiden samtidigt som jag kan räkna på en hand över hur många Geforce FX-kort som såldes samma period. Det var också då jag själv lämnade lag Geforce ett tag. > > Nvidia skulle inte komma tillbaka på allvar förrän år 2004 med Geforce 6800-serien, men vägen tillbaka till att vara den dominerande kraften på grafikkortsmarknaden skulle bli lång. Dörren till ATI var öppen, och de hade absolut inga planer på att stänga den.
#swec-25
Därför är Googles sökresultat sämre idag
2019 inträffade en intern strid på Google där affärssidan besegrade ingenjörssidan, och resultatet är sämre sökresultat.
> ##### 2019 inträffade en intern strid på Google där affärssidan besegrade ingenjörssidan, och resultatet är sämre sökresultat. > > I det senaste avsnittet av podcasten Better Offline berättar Edward Zitron om vad som har hänt med Googles mest grundläggande funktion, söktjänsten. Genom att läsa interna mejl släppta som del av amerikanska justitiedepartementets stämning mot företaget har han hittat en trolig förklaring till varför Google-sökningar har blivit sämre de senaste åren. Forskare i Tyskland har nyligen visat att det inte bara är en känsla utan ett faktum. > > Edward Zitron spårar ursprunget till de försämrade resultaten till en mejlutväxling i början av 2019. Googles reklamchef Jerry Dischler kallade till krismöte eftersom tillväxten för reklamintäkter inte följde målkurvan, och han ville att sökchefen Ben Gomes skulle göra något åt det. > >> ! >> Ben Gomes förhoppning var att förbättringar i söktjänsten skulle medföra tillväxt. > > Ben Gomes och kollegan Shashi Thakur skrev tillsammans till Nick Fox, övergripande chef för sök och Google Assistant, och uttryckte sin oro över den plötsliga tillväxthungern. Vad cheferna för reklamsidan ville ha – fler sidvisningar – var inte något sökutvecklarna kunde bidra till med några andra medel än att ”hacka” användarupplevelsen, det vill säga att mixtra med sökresultaten så att användare måste prova fler söktermer för att hitta rätt resultat. > > Några veckor senare blåstes krisläget av och de inblandade skickade grattismeddelanden till varandra, men striden var inte över. Prabhakar Raghavan, då chef på reklamsidan, svarade att det grundläggande problemet – svag tillväxt för antalet sökningar – var kvar. Ben Gomes mejlade därefter sina kollegor för att be dem kommentera ett mejl han planerade att skicka till Prabhakar Raghavan. I sitt mejl lade Gomes fram sin kritik mot hur reklamsidan verkade vilja manipulera sökresultaten för att öka trafiken på bekostnad av användarupplevelsen. > ### Tillväxt före allt > > Hans egna förslag var att förbättra söktjänsten för att locka tillbaka användare. Men i maj 2019 släppte Google istället en ändring av sökresultaten som gjorde reklamresultat mindre synliga. Fem månader senare fick Prabhakar Raghavan jobb som chef för utvecklingen av söktjänsten, och Ben Gomes stuvades undan till ett jobb med den pråliga titeln Senior Vice President of Education men utan inflytande på söktjänsten han var med och byggde under 19 år. > > Edward Zitron skriver att Prabhakar Raghavans tidigare jobb var som sökchef på Yahoo mellan 2005 och 2012, en period där den tidigare internetjätten krympte från 30 till 13 procent marknadsandel inom sök. I slutändan skyller han de försämrade sökresultaten både på Prabhakar Raghavan och vd:n Sundar Pichai, men också på en företagskultur där tillväxt har blivit ett viktigare mål än något annat.
Microsoft släpper källkoden till MS‑DOS 4.00
Företaget har lagt upp hela källkoden till version 1.25, 2.0 och nu även 4.00 av sitt ursprungliga operativsystem på Github.
> ##### Företaget har lagt upp hela källkoden till version 1.25, 2.0 och nu även 4.00 av sitt ursprungliga operativsystem på Github. > > Nyfiken på hur Microsofts ursprungliga operativsystem – MS‑DOS – är uppbyggt? Företaget delade källkoden till version 1.1 och 2.0 via Computer History Museum redan 2014, men där ligger all koden i en zip-fil så för att göra den mer lättnavigerad lade företaget upp koden till 1.25 och 2.0 på Github för några år sedan. > > Under fredagen delade företaget även koden till MS‑DOS 4.00, som innehåller betydligt fler kommandon och därmed mer kod att läsa för de som är nyfikna. Där Windows kärna utvecklades huvudsakligen i programmeringsspråket C består hela MS‑DOS av assembly-kod, det vill säga bara aningen abstraherad maskinkod specifikt skriven för Intel 8086/88. Den här versionen av systemet utvecklades tillsammans med IBM och lade bland annat till stöd för diskpartitioner större än 32 MB. > > Microsoft har inkluderat en del kompilerad programkod för MS‑DOS 4.00 som alltså är filer i .exe-format, och de går så klart inte att läsa utan att använda en gammal disassembler. > > Tillsammans med koden till den vanliga versionen av MS‑DOS 4.00 har företaget även delat MS-DOS 4.0 (multitasking), en specialversion som huvudsakligen såldes av mindre datortillverkare i Europa och aldrig licenserades av IBM. Här är dock nästan alla filer kompilerade .com-filer med bara några enstaka filer med läsbar kod.
#microsoft #ms-dos
EU röstar igenom ”rätten att reparera”
Europaparlamentet röstade nästan unisont för det nya direktivet som ska göra det enklare att reparera prylar.
> ##### Europaparlamentet röstade nästan unisont för det nya direktivet som ska göra det enklare att reparera prylar. > > Rätten att reparera har tagit ett stort steg framåt i EU, då Europaparlamentet under tisdagen röstade igenom ett nytt direktiv som ska stärka möjligheterna för EU-medborgare att få sina prylar reparerade med eller utan garanti. Röstsiffrorna var 584 för, 3 mot och 14 nedlagda röster. > > Det nya direktivet ska nu godkännas av Europarådet och sedan har medlemsländerna två år på sig att införliva reglerna i sina respektive lagar. Direktivet innehåller en rad bestämmelser vars övergripande syfte är att få fler att reparera och fortsätta använda istället för att slänga och skaffa nytt. > > Tillverkare kommer under de nya reglerna vara tvungna att både själva tillhandahålla reperationer av och förse fristående reparationsfirmor och privatpersoner med information om hur de kan reparera prylar. Det gäller produkter i kategorier som i enlighet med andra EU-regler måste tillverkas på ett sätt så att de går att reparera, som de flesta vitvaror men också exempelvis mobiltelefoner. > > Företag kommer inte ha rätt att neka en kund att få en vara reparerad enbart på grund av att reservdelar är dyra eller andra rent ekonomiska skäl. De får heller inte neka kunder på grund av att varan tidigare har reparerats av kunden själv eller tredje part, och de får inte hindra kunder eller reparationsfirmor att använda begagnade reservdelar eller 3d-utskrivna delar. Om produkten kräver någon särskild mjukvara eller andra verktyg för att fullgöra en reparation måste tillverkaren göra dessa tillgängliga för allmänheten. > > En annan del av direktivet handlar om att tvinga medlemsländerna att göra mer för att förmå medborgare att reparera istället för att kassera prylar. Varje land måste införa åtminstone en åtgärd, som en informationskampanj eller ett system med subventionerade reparationer.
#eu #reparationer
Lossless på väg till Spotify som tilläggstjänst
Enligt läckt kod kan okomprimerat ljud släppas som ett tillägg till ditt Premium-abonnemang.
> ##### Enligt läckt kod kan okomprimerat ljud släppas som ett tillägg till ditt Premium-abonnemang. > > Läckt kod från Spotifys Android-applikation visar på att okomprimerat, högupplöst ljud är på väg till musikstreamingtjänsten. Okomprimerat ljud ska bli del av ett valfritt tillägg som kallas Music Pro och kan läggas på ditt Premium-abonnemang. Music Pro-paketet ska även komma med ett DJ-verktyg som ska låta dig remixa låtar. > > Det var Reddit-användaren Hypixely, som har läckt uppgifter om okomprimerat ljud till Spotify tidigare, som delat skärmdumparna. > > Resan för okomprimerat ljud att komma till Spotify har varit lång och komplicerad. 2021 kallades funktionen "Hifi Spotify" och skulle komma i slutet av samma år men sedan dess har det varit radiotystnad från Spotify. Tidigare har det ryktats om att det högupplösta ljudalternativet ska komma med det försenade Supremium-abonnemanget som enligt Hypixely inte kommer släppas. > >> ! >> Ett urklipp ur den kod som Hypixely delat. Foto: Hypixely (Reddit) > > Hypixely skriver även att Spotify ska lansera en optimeringsfunktion som ska förbättra ljudet för vissa hörlurar. Den enda modellen som nämns är Apples Airpods. Något datum för när okomprimerat ljud kan komma till musikstreamingtjänsten och vad Music Pro kan kosta är för närvarande oklart. > > Ser du fram emot att lyssna på okomprimerat ljud genom Spotify?
#spotify
Microsoft smyger in reklam i startmenyn för Windows 11
En läcka visar hur Microsoft ska lägga in annonser under rekommendationsfältet.
> ##### En läcka visar hur Microsoft ska lägga in annonser under rekommendationsfältet. > > Microsoft ska prova på att visa reklam för applikationer under rekommendationer i Windows 11:s startmeny. Under det fältet får du vanligtvis rekommendationer på filer som operativsystemet tror du vill öppna. Nu kommer du istället att se reklam för applikationer som webbläsaren Opera med taggen "promoted". > > Det var X-kontot Phantomocean3, som har lagt ut pålitliga Windows-läckor tidigare, som upplyste om ändringen. > > Microsoft har en historik av att visa dig annonser på olika platser i Windows, särskilt för sina egna tjänster. Förra årets majuppdatering för Windows 10 kom med helskärmsreklam som uppmuntrade användare till att uppgradera till Windows 11. I samma uppdatering la Microsoft in reklam för Microsoft Edge i sökfältet. > > Om du vill slippa se reklam i startmenyn kan du ändra det i dina Inställningar. Gå in på Anpassning och sedan till Start där du kan slå av en funktion som snart ska döpas om till Visa rekommendationer för tips, appreklam och mer.
#microsoft #windows
Microsoft utvidgar blockeringen av Start-menyfixare
Företaget verkar ha startat en kampanj mot program som fixar Start-menyn i Windows 11.
> ##### Företaget verkar ha startat en kampanj mot program som fixar Start-menyn i Windows 11. > > Häromdagen skrev vi om hur Microsoft hindrar användare att installera de senaste betaversionerna av Windows 11 om de har programmet Startallback installerat, och blockerar installationen av Startallback om de redan har installerat uppdateringen. > > Nu rapporterar Neowin att Startallback bara var det första offret för vad som verkar vara en kampanj mot program som fixar vad många användare anser vara Start-menyns tillkortakommanden i Windows 11. Microsoft har nämligen även börjat blockera Explorer Patcher, ett öppet källkod-alternativ som kan återställa Start-menyns beteende till hur det var i Windows 10. > > ”Det här programmet kan inte köra eftersom det orsakar säkerhets- eller prestandaproblem i Windows” är felmeddelandet som dyker upp, precis som med Startallback. Inget av programmen har anklagats för att innehålla någon skadlig eller integritetskränkande kod, men utvecklarna av båda har alltid varnat användare att modifieringar av Windows inbyggda funktioner som Start-menyn kan sluta fungera när som helst när Microsoft gör ändringar i systemet. > > De användare som väljer att installera den här typen av program är medvetna om och villiga att ta den risken, men det verkar Microsoft nu inte vilja tillåta längre. Precis som med Startallback går det – än så länge – att kringgå blockeringen enkelt genom att döpa om programfilen till något annat än explorerpatcher.exe.
#microsoft #windows
Spotify: Apple blockerar uppdatering
Det har nu gått över tio dagar sedan den svenska streamingjätten skickade en ny uppdatering till App Store, men Apple har fortfarande inte godkänt den.
> ##### Det har nu gått över tio dagar sedan den svenska streamingjätten skickade en ny uppdatering till App Store, men Apple har fortfarande inte godkänt den. > > Den 5 mars skickade Spotify en uppdatering till Apple som visar information om tillgängliga prenumerationer och priser för användare inom EU. Företaget valde att lägga till den informationen efter att EU-kommissionen dömde Apple att betala runt 20 miljarder kronor i böter för konkurrensbrott efter att under tio år ha förbjudit utvecklare att visa den typen av information i sina IOS-applikationer. > > Uppdateringen har fortfarande inte godkänts av Apple, vilket Spotify häromdagen påpekade i ett brev till EU-kommissionen som The Verge har tagit del av. Spotify skriver att Apple inte har hört av sig alls om uppdateringen, och att den håller tillbaka även buggfixar och andra förbättringar som inte rör prisinformation. > > Apple har sagt att det kommer överklaga EU-kommissionens konkurrensdom och har för ovanlighets skull publicerat ett offentligt svar som kritiserar domen och påstår att Spotify aldrig har betalat Apple något men inte nöjer sig med det. Företaget påpekar att det har godkänt 421 versioner av Spotify-applikationen, ofta inom en dag. > > – Det har gått nio dagar nu och vi väntar fortfarande på svar från Apple. Dröjsmålet går stick i stäv med Apples egna påstående att uppdateringar godkänns inom 24 timmar, och ignorerar de krav kommissionen ställer i sin dom, säger streamingtjänstens talesperson Jeanne Moran till The Verge. Apple har inte kommenterat saken.
#apple #eu #spotify
Året var 2000 – Pentium 4 höjer frekvensribban men missar målet
> ##### Vi fortsätter vår resa genom tiden och blickar tillbaka på Intels något skakiga lansering av Pentium 4, vilken bjöd på höga klockfrekvenser men tveksam prestanda. > > Som en del av SweClockers 25-årsfirande blickar vi, eller ja rent krasst jag, tillbaka på några av de stora händelserna som skett på hårdvarumarknaden sedan 1999. I den förra delen handlade det om det Nvidia kallade för "den första GPU:n" i och med lanseringen av det första grafikkortet i Geforce-familjen, och när vi nu korsar strecket för millennieskiftet tänkte jag istället skifta över fokus mot processorer och specifikt en arkitektur som skulle påverka Intels position under många år framöver. > >> ! >> Intel Pentium III "Coppermine" var mitt processorval år 2000. Bildkälla: Konstantin Lanzet (CC BY-SA 3.0) > > Vi kan börja med att beskriva processorlandskapet i början av år 2000, där detta var extremt spännande och konkurrenskraftigt. Mot slutet av 1990-talet accelererade utvecklingen enormt sett till uppnådda klockfrekvenser och prestanda på processormarknaden. Tittar vi exempelvis på år 1997 så uppnådde Intels Pentium II-processorer 300 MHz – en nivå som även AMD träffade tätt därefter med K6-familjen. Två år senare hade båda bolagen modeller som rullade i 1 000 MHz – helt galet! > > Gigahertz-gränsen spräcktes av AMD:s Athlon tätt följt av Intels Pentium III, och det var med dessa två processorfamiljer som de båda bolagen äntrade år 2000 i en väldigt jämn prestandakamp. Vägen framåt skulle dock se väldigt olik ut företagen emellan, där AMD såg en stark framtid för Athlon med ytterligare skalbarhet uppåt på klockfrekvensstegen ihop med nodkrympningar. Intel såg istället Pentium III som en återvändsgränd och arbetade därför med att koka ihop något helt nytt. > ### Intels arkitektur Netburst och löftet om att nå 10 GHz inom fem år > > Med Pentium III förlitade sig Intel på mikroarkitekturen P6 som introducerades med Pentium Pro redan år 1995. Givetvis hade det skett förbättringar rent arkitekturellt och tillverkningstekniskt på vägen, vilket placerade Pentium III som en väldigt stark processorfamilj för sin tid sett till prestandan som uppnåddes per klockcykel. Intel förutspådde dock redan på Pentium II-tiden att klockfrekvenstaket för P6-arkitekturen närmade sig, och därför behövdes radikala förändringar. > >> ! >> Pentium 4 blev först ut med att använda den nya arkitekturen Netburst. Bildkälla: Wikichip > > Dessa förändringar stavades arkitekturen Netburst, vilken introducerades för första gången ihop med processorfamiljen Pentium 4 i november år 2000. Netburst skiljde sig enormt från sin föregångare P6 och var framtagen för att "hyperaccelerera" utvecklingen gällandes klockfrekvenser. Budskapet från Intels sida var tydligt – Netburst, ihop med periodiska nodkrympningar, skulle möjliggöra bolaget att ta sina processorer bortom 10 GHz inom loppet av fem år. > > Med facit i hand vet vi att så aldrig blev fallet. > ### Högre klockfrekvenser men i många fall avsevärt sämre IPC > > För att uppnå högre klockfrekvenser med Pentium 4 introducerade arkitekturen Netburst det Intel kallade för "Hyper Pipelined Technology". Detta är marknadsföringslingo för en förlängd instruktions-pipeline, där de första Pentium 4-processorerna hade en pipeline i 20 steg – dubbelt upp mot Pentium III med sina 10 steg. I praktiken innebar detta att Pentium 4 utförde färre instruktioner per klockcykel än Pentium III, men att det hela skulle kompenseras med betydligt högre klockfrekvenser. > >> ! >> Netburst dubblerade antalet steg i sin pipeline. Bildkälla: Chips & Cheese > > Likt många andra moderna processorer förlitade sig Pentium 4 på att kunna "gissa" vilken instruktion som skulle komma att exekveras härnäst med hjälp av en branch prediction-enhet. Netburst hade en kraftigt förbättrad branch prediction-enhet ställt mot P6, vilken i många fall kunde göra ett bra jobb med att gissa nästa operation – och i synnerhet när det kom till mer förutsägbara flyttalsoperationer. När allt gick som det ska kunde därför Pentium 4 distansera sig ytterligare från Pentium III. > > Problemet är att en branch prediction-enhet inte kan trolla, och att vissa typer av instruktioner helt enkelt är väldigt svåra att förutspå. Medan Pentium III må ha gissat fel fler gånger än Pentium 4 så hade den underliggande arkitekturen endast 10 pipeline-steg att gå igenom vid en felgissning. Pentium 4 hade i sin tur ett dubblerat antal steg i sin pipeline, vilket innebar ett en felgissning kunde ge grova prestandastraff – något som också visade sig i många heltalsintensiva arbetslaster. > ### Framstressade Willamette, dyra minnen och en död plattform > > Arkitekturen Netburst red som sagt mycket på sin förmåga att uppnå höga klockfrekvenser för att kunna distansera sig prestandamässigt från konkurrenterna. Detta var dock inte något som infriades vid lanseringen av Pentium 4 år 2000, då toppmodellen landade på 1,5 GHz. Detta var visserligen högre än Pentium III och AMD:s Athlon, som vid den tiden toppade ut vid 1 GHz respektive 1,2 GHz, men då IPC:n hos Netburst var så pass reducerad övertygande inte prestandan nämnvärt. > >> ! >> De första Pentium 4-processorerna toppade ut vid 1,5 GHz. Bildkälla: Konstantin Lanzet (CC BY-SA 4.0) > > Intel var redan försenade med att introducera Netburst på marknaden, och många menar att det som släpptes år 2000 var en framstressad produkt som tvingades fram till följd av en ökande konkurrens från AMD:s Athlon och Pentium III-processorernas oförmåga att uppnå högre klockfrekvenser. De första Pentium 4-processorerna baserades på Willamette-kärnan, vilket likt den tiden Pentium III-processorer tillverkades på 180 nanometer – något som var en stoppkloss för frekvenserna. > > Ovanpå detta tog de första processorerna plats på en dyr plattform utan någon direkt framtid. Sockel 423 som användes skulle redan nästa år ersättas av den långlivade sockel 478 samtidigt som den tillhörande styrkretsen i850 endast hade stöd för den ganska obskyra minnesstandarden RDRAM från Rambus. RDRAM hade helt klart sin styrka sett till sin klassledande minnesbandbredd ställt mot den tidens SDR och DDR, men priset var alldeles för högt för att nå en bred publik. > >> ! >> RDRAM var snabbt men snordyrt. Bildkälla: Mister rf (CC BY-SA 4.0) > > Priserna för RDRAM var så pass höga att Intel vid lanseringen av Pentium 4 valde att svälja en del av kostnaden genom att bundla två 64 MB-moduler av minnestypen med varje såld processor. Detta gjorde dock sitt avtryck på processorernas slutpris till konsument, där 1,5 GHz-varianten låg på hissnande 819 USD – något som gjorde att många valde att satsa på den mer prisvärda föregångaren Pentium III eller AMD:s Athlon istället. > ### AMD byter marknadsföringsstrategi och introducerar PR-märkningen > > Pentium 4-processorernas misslyckande är egentligen ganska avgränsat till den ursprungliga lanseringen i november år 2000. Året efter skiftade Intel över till den nya sockeln 478 och introducerade stöd för billigare SDRAM-minnen med styrkretsen 845 – något som ihop med prissänkningar på processorerna och högre klockade modeller gjorde att Pentium 4 hittade in på allvar i mainstream-segmentet – till konkurrenten AMD:s stora förtret. > > Som många kan förstå hade Intel en stark marknadsföringsmässig fördel över AMD vid denna tid sett till vilka klockfrekvenser bolaget lyckades uppnå med sina Pentium 4-processorer ställt mot Athlon. Vanliga konsumenter hade ingen susning om vad IPC var för något, och därför gick många helt enkelt på "högre siffra är lika med högre prestanda". AMD var väldigt medvetna om detta, och därför frångick de att marknadsföra sina processorer med klockfrekvenser. > >> ! >> Athlon XP 2000+, lika snabb som en Pentium 4 vid 2 GHz? Bildkälla: Konstantin Lanzet (CC BY-SA 3.0) > > Från och med introduktionen av Athlon XP år 2001 började AMD använda sig av ett PR-system (performance rating) för sina processorer, där modellnamnet då skulle återspegla vilken Pentium 4-processor som den aktuella Athlon-varianten presterade likvärdigt med. Som ett exempel skulle då en Athlon XP 1800+ prestera likvärdigt med en Pentium 4 vid 1,8 GHz, trots att den förstnämnda bara rullade i 1,53 GHz – något som ofta stämde till följd av den högre IPC:n hos Athlon-processorn. > > Detta PR-system mottogs inte direkt väl av entusiastkåren, då många kände att det bara maskerade processorernas faktiska klockfrekvens och skapade förvirring. Så här i efterhand känns ommärkningen dock ganska nödvändig för bolaget för att hävda sig på marknaden, samtidigt som det i slutändan ändå skulle bli vägen fram för såväl AMD och Intel att använda modellnamn snarare än klockfrekvenser när processorer med flera kärnor äntrade marknaden flera år senare. > ### Prolog – Netbursts död och P6-arkitekturens återkomst > > Pentium 4 och Netburst-arkitekturen hade en minst sagt skakig start men lyckades ändå under vissa punkter av sina sex levnadsår hitta in i entusiasternas, och mitt eget, hjärta. Mitt varmaste minne är utan tvekan introduktionen av Northwood-kärnan år 2002, vilken tillverkades på Intels krympta 130 nanometers-process och därmed kunde uppnå betydligt högre klockfrekvenser än tidigare. Ihop med god överklockningspotential och stöd för snabba men billiga DDR-minnen blev det en favorit. > > Intel fortsatte jaga drömmen om skyhöga klockfrekvenser med den efterföljande Prescott-kärnan, men misslyckades fatalt med detta och uppnådde endast marginella frekvensökningar över Northwood – trots ytterligare förlängd pipeline och galen värmeutveckling. För egen del övergav jag skeppet innan detta och växlade återigen över till AMD med bolagets välslipade Athlon 64-familj. > >> ! >> Core 2-familjen var en riktig lyckoträff för Intel. Bildkälla: JulianVilla26 (CC BY-SA 4.0) > > Netburst-arkitekturens död skedde år 2006 och ironiskt nog var det den gamla trotjänaren P6 som tog över stafettpinnen, om än i en väldigt omarbetat utförande. Intel hade nämligen insett tidigt att Netburst inte lämpade sig särskilt bra för bärbara datorer, och fortsatte därför arbetet med P6 parallellt för Pentium M-familjen. Det hela mynnade ut i arkitekturen Core, vilken stod som bas för den omåttligt populära processorfamiljen Core 2 som släpptes sommaren 2006. > > Hög IPC var återigen kung och drömmen om 10 GHz lades i malpåse – och kanske var det lika bra.
#intel
Svenskar har bottenlågt förtroende för sociala medier
Google toppar förtroendelistan över sociala medier medan Tiktok hamnar sist.
> ##### Google toppar förtroendelistan över sociala medier medan Tiktok hamnar sist. > > I årets förtroendebarometer från Medieakademin är polisen den stora vinnaren med ett förtroende på 72 procent, följt av universitet och högskolor med 70 procent. Nederst på listan är Tiktok med bara 2 procent. > > Liksom i fjolårets barometer har förtroendet för sociala medier nått den lägsta nivån hittills. Google är fortsatt på topp och Tiktok är längst ner. Den enda plattformen som varken sjunkit eller ökat i förtroende i år är Facebook som ligger kvar på 5 procent. Youtube och Instagram är nya till årets barometer och har 12 respektive 7 procent i förtroende. > >> ! >> Förtroendet i sociala medier har varit på nedgång sedan 2012. Foto: Medieakademin > > Ett annat resultat som liknar fjolårets är förtroendet till företag där Ikea fortsätter vara på topp följt av Volvo. I år ligger SJ lägst ner, till skillnad från fjolåret när H&M låg på botten. Det mest dramatiska tappet var däremot Ica som fallit från 60 procent i 2022 till 38 procent i år. > > En nyhet i årets barometer är att deltagarna blivit frågade om sina tankar om AI. När deltagarna frågade om de ser AI som ett hot eller en möjlighet för Sveriges utveckling svarade 29 procent att de ser AI som ett hot medan 31 procent ser AI som en möjlighet. Resterande 40 procent var antingen tveksamma eller såg AI som varken eller. > >> ! >> Tjänstemän ser AI mer som en möjlighet medan arbetare ser det mer som ett hot. Foto: Medieakademin > >> Medieakademins barometer mäter förtroendet som den svenska allmänheten har för institutioner, företag, politiska partier och medier. Årets förtroendebarometer hade 1 246 deltagare mellan åldrarna 16 och 84 år. >> ::: spoiler Se hela förtroendebarometern här: >> * Polisen: 72% >> * Universitet/högskolor: 70% >> * Systembolaget: 69% >> * Sjukvården: 68% >> * SR: 68% >> * Säpo: 67% >> * Domstolarna: 65% >> * Försvarsmakten: 64% >> * Skatteverket: 64% >> * SVT: 63% >> * Naturskyddsföreningen: 58% >> * IKEA: 57% >> * MSB: 56% >> * Röda korset: 53% >> * Riksbanken: 51% >> * Radio/TV: 50% >> * Staten: 50% >> * Lokala morgontidningen: 48% >> * Kungahuset: 46% >> * DN: 46% >> * Svenska kyrkan: 45% >> * Facket: 43% >> * Volvo: 42% >> * Trafikverket: 42% >> * SVD: 42% >> * Kriminalvården: 40% >> * Riksdagen: 39% >> * Socialdemokraterna: 39% >> * ICA: 38% >> * Coop: 37% >> * Frälsningsarmén: 36% >> * Dagspressen: 34% >> * EU-kommissionen: 33% >> * Regeringen: 33% >> * Vattenfall: 32% >> * TV4: 32% >> * Moderaterna: 29% >> * Bankerna: 28% >> * Google: 27% >> * Kommunernas socialtjänst: 26% >> * Vänsterpartiet: 22% >> * Aftonbladet: 20% >> * Politiska partierna: 19% >> * PostNord: 19% >> * Sverigedemokraterna: 19% >> * SAS: 18% >> * Arbetsförmedlingen: 17% >> * Migrationsverket: 16% >> * Expressen: 16% >> * H&M: 15% >> * Miljöpartiet: 15% >> * Kristdemokraterna: 14% >> * Centerpartiet: 14% >> * SJ: 13% >> * Liberalerna: 12% >> * YouTube: 12% >> * Tesla: 11% >> * Flashback: 7% >> * Instagram: 7% >> * Facebook: 5% >> * Twitter: 4% >> * TikTok: 2% >> :::
#ai #google # statistik #tiktok
HP lanserar skrivare som prenumerationstjänst
För motsvarande cirka 90 kronor i månaden kan kunder prenumerera på en HP Envy-skrivare och 20 utskrifter i månaden.
> ##### För motsvarande cirka 90 kronor i månaden kan kunder prenumerera på en HP Envy-skrivare och 20 utskrifter i månaden. > > När HP:s vd tidigare i år berättade att företagets dröm är att förvandla skrivare till en prenumerationstjänst var det inte tal om något avlägset framtidsmål. HP lanserar nämligen redan nu just en sådan tjänst i hemlandet USA. > > Prenumerationen heter All‑In Plan och kunder kan välja mellan tre skrivare och mellan 20 och 700 sidor per månad. Priserna börjar på 7 dollar i månaden för en Envy 6020e med 20 utskrifter och fortsätter upp till 36 dollar i månaden för en Officejet Pro 9010e med 700 utskrifter. Priserna är som vanligt i USA exklusive lokala säljskatter. > > Den som vill skriva ut fler sidor än vad som ingår i prenumerationen får betala en extra avgift på en dollar per 10 eller 15 sidor, men å andra sidan sparas ett begränsat antal ej utnyttjade utskrifter till nästa månad. Skrivaren måste hela tiden vara uppkopplad mot internet, vilket HP säger är så att företaget kan övervaka antalet utskrifter, bläcknivåer och annat. Men Ars Technica påpekar att HP även samlar in uppgifter om vilka enheter som skriver ut, vilka typer av dokument användaren skriver ut, vilken mjukvara som sätter igång utskrifter och andra dataposter som företaget anser är nödvändiga. > > Prenumerationen har en bindningstid på två år, med ångerrätt de första 30 dagarna. Den som vill bryta kontraktet innan bindningstiden är över får betala mellan 60 och 270 dollar. Den som avslutar prenumerationen efter det måste skicka tillbaka skrivaren eller åka på en annan avgift. > > Det är okänt om och när HP planerar att rulla ut skrivarprenumerationen till andra delar av världen. > > HP är inte den enda skrivartillverkaren på marknaden. Den som ser skrivare som rena hårdvaruprodukter och vill kunna köpa nytt bläck eller toner från tredje part kan välja en konkurrent.
#hp #skrivare
---
Ja det var väl bara en tidsfråga. Vem är det som ens skulle vara villig att betala detta?
Elon Musk stämmer Open AI för stängd källkod
Elon Musk stämmer Open AI och dess vd Sam Altman. Open AI – en pionjär inom artificiell intelligens – har agerat i strid med sina stadgar genom att fokusera för mycket på att göra vinster, enligt världens rikaste man.
> ##### Musk tycker bolaget har gått ifrån sin ursprungliga vision om att hjälpa mänskligheten. > > Elon Musk anklagar Chat GPT-skaparna för avtalsbrott och osunda affärsmetoder. Musk menar att Open AIs samarbete med Microsoft har gjort bolaget mer fokuserat på vinst än att hjälpa mänskligheten. > >> Open AI har transformerats till ett de facto dotterbolag med stängd källkod till världens största teknikbolag: Microsoft. Under den nya styrelsen utvecklar de inte bara, utan även förfinar, en AGI för att maximera vinster åt Microsoft istället för att hjälpa mänskligheten. – Elon Musk > > Kärnan i Musks stämningsansökan ligger i utvecklingen av GPT 4. Till skillnad från tidigare GPT-varianter som haft en öppen källkod är GPT 4:s stängd och bara tillgänglig för Open AI – och enligt Musk – även Microsoft. Open AI ämnar för GPT 4 att bli en så kallad artificiell generell intelligens (AGI) vilket innebär att den ska självständigt nå samma kognitiva nivå som en människa. > > Musk menar att källkoden till GPT 4 är stängd eftersom Microsoft kan tjäna stora summor på att sälja tekniken i stället. Miljardären påstår att det går emot Open AIs tidigare löften om att utveckla offentlig AI-teknik för allmänheten. Han vill även se ett åläggande som förbjuder Open AI och Microsoft från att tjäna pengar på AGI-tekniken. > >> Open AI skapade en gång en icke vinstdrivande struktur som nu ersatts av en VD som drivs helt av vinstintressen och en styrelse med underlägsen teknisk expertis inom AGI och offentlig AI-policy. Styrelsen har nu en observatörsroll reserverad åt Microsoft. – Elon Musk > > Musk var själv ledamot i Open AIs styrelse fram till 2018. Enligt honom ligger skulden för Open AIs utveckling främst på VD Sam Altman som står anklagad i stämningsansökan med styrelseordförande Gregory Brockman. > > Open AI har inte kommenterat stämningsansökan ännu.
#chatgpt #elon-musk #microsoft #openai
Se också: Ny Teknik: Musk stämmer Open AI – för mycket vinstfokus
Krönika: Datorhårdvara har aldrig varit bättre – eller tråkigare
Calle kåserar om hårdvarubranschens utveckling det senaste decenniet och hur den har förändrats i grunden.
> ##### Calle kåserar om hårdvarubranschens utveckling det senaste decenniet och hur den har förändrats i grunden. > > Ofta när jag ska sätta mig ned och försöka samla mina tankar i en krönika är det lätt att glida in i de kritiska tankarna och gnället ligger nära till hands. ofta finns det en liten slutknorr som andas hoppfullhet. Den här gången är risken att det enbart blir gnäll så håll till godo. > > Den som har läst mina tidigare texter vet att jag inte var entusiast under datorns gyllene år under 90-talet. Inte heller var jag hårdvaruentusiast under tiden strax efter millennieskiftet, istället kom mitt inträde senare. I tonåren när jag tog mina första stapplande steg som datornörd tycker säkert en del av er att hårdvaruindustrin redan var förstörd och för likriktad. Bättre än tidigare på många sätt men säkerligen tråkigare. > ### En demokratiserad hobby > > När vi nu är två månader in i herrens år 2024 blir jag allt mer övertygad om att det är ännu mer sant just nu än vad det någonsin varit tidigare. Det är ofrånkomligen så att hårdvaran och användarupplevelsen aldrig har varit mer lätt att använda eller ta till sig än tidigare. Det finns färre variabler att ta i beaktning för att få sin rigg att fungera. Det är lättare att göra den mer personlig med belysning, skärmar och dylikt. Tröskeln är lägre än någonsin för nybörjare att ta sig in i hobbyn, i alla fall när det kommer till byggnation och att göra sin dator mer estetiskt flådig. > >> ! >> Icue Link är ett häftigt men tyvärr proprietärt ekosystem. > > I alla fall när man betraktar det från ett mer ytligt perspektiv. Där motargument finns är att de flesta system för belysning och mjukvara har blivit allt mer proprietär än tidigare. Tillverkarna ser gärna att du exklusivt använder deras lösningar, med deras kontaktdon och deras mjukvara. Samtidigt hörs ofta marknadsföringsmaterialet basunera ut att det är lättare än någonsin att göra din dator till din. Men kan din dator verkligen klassas som personlig om den är inlåst i en viss tillverkares ekosystem? > >> #### Det är roligt att allt fler hittar in i värmen. > > Nuläget tillåter förvisso den insatta användaren att kringgå mjukvarulås genom open-source lösningar. Sällan fungerar de dock lika bra. > > DIY är inte längre undvarat de mest inbitna, förvisso har det demokratiserat hobbyn till stor del. Men det är också ett signum på hur hobbyn har förändrats i grunden sedan tiden SweC öppnade dörrarna. Istället för att samlas kring ett intresse som sådant med en organiskt framväxt community tar varumärken allt mer plats och agerar uppsamlingsplats för de inbitna. > > Det är kanske en naturlig del i hur en bransch utvecklas och "mognar" allteftersom den omsätter mer pengar men det gör också interaktionerna mer transaktionella. Framförallt är detta noterbart på större internationella uppsamlingsplatser och communitys. Du behöver inte längre fråga om tips för hur du ska spraymåla dina fläktar vita, de finns redan ett trepack med företagets egna kontakt att köpa. Du behöver knappast fråga hur du lättast monterar en transparent sidopanel, chassit säljs redan med en sådan. Bästa sättet att montera en belsynings-strip? Det behövs inget idéutbyte, det går att köpa färdiga lister med magneter eller specialanpassade för ditt chassi. > ### Gubbgnäll > > Det går nog lätt att förstå min raljans som att jag motsätter mig att det blivit lättare för fler att ta del hårvaruhobbyn, så är dock inte fallet. Tvärtom tycker jag att det är roligt att allt fler hittar in i värmen. > >> ! >> Det krävs inte längre så mycket av användaren för att få en ljusshow i chassit. > > Mitt gubbgnäll bör istället tolkas som att att jag kanske längtar tillbaka till en plats som andas mer anarki, punkrock och nybyggaranda än tillrättalagt, stigande grafer och styrelserum. Det är kanske dock genomgående så att i samband med att nisch blir mainstream behöver den som är på jakt efter något mer leta sig ut i ännu snävare kategorier. > > Mitt intresse för hårdvara kommer nog inte falna än på många år, men jag fruktar för att hobbyn inom en snar framtid kommer vara ännu mer dominerad av prenumerationstjänster, segmentering och tillverkarspecifika-ekosystem. När pessimismen tränger sig på är det tur att jag har ljusglimten SweClockers att falla tillbaka på.
#diy #krönika